måndag 19 maj 2014

Kritik mot den sociala arvet

Jag har nu sett klart dokumentärfilmen "sociala arvet" som handlar om barnet till karaktärerna från förra filmen "Ett anständigt liv" det handlar alltså om hur det har gått för dom i livet och hur sociala arvet har påverkat dom.

I filmen får man se hur det har gått för barnet där föräldrarna har haft ett dåligt liv och inte kunnat vara en bra förälder. Man får se att barnen har vuxit upp i fosterhem och dom har fått ett bättre uppfostran. Dom har olika uppfattningar om deras liv och hur det har gått för dom i livet. Dom har kunnat välja och styra olika saker i livet och fått ett bra resultat då dom har klarat sig bättre eller sämre. Dom har klarat sig tack vare sina fosterfamiljer och bland annat sina vänner eller andra nära som har varit där och hjälpt dom en hel del.

Man kan vara kritisk mot teorin om de sociala arvet då det inte i detta fall stämmer. Sociala arvet innebär som sagt att föräldrar som har ett dåligt liv och beskriver hur människors beteende och personlighet kan gå i arv utan att vara ärftliga. Alltså att människorn som blivit utsatta som barn har en större tendens att utsätta sina egna barn. Denna teorin kan kritiseras då den får oss att tänka bara enligt denna perspektiv. Om den sociala arvet skulle stämma hur kommer det säg att barnen i filmen har klarat sig ganska väl i livet? Kan det inte vara så att dom som blir utsatta själv kanske gör allt för att inte utsätta de andra generationerna, speciellt sina barn ? Det är iallafall hur jag tycker och det är många mer som är i samspel i individens liv som kanske kan ta hand om, eller stödja personen så att dom sedan klarar sig i livet.

Att tro blunt på de sociala arvet kan leda till olika konsekvenser som till exempel fördomar. Om alla utgår från föräldrarna, tänker lika och tror att barnet är en dålig person, då använder man fördomar. Och då har man på sig de så kallade "hästglasögonen" och bara ser ur en perspektiv. Det är alltid enkelt att stämpla en person med ett ord men det svåra är att kunna se ur olika synvinkel och kunna jämföra olika värderingar. Det är vad folket och individen har ansvar själv att förbättra sig på tycker jag.

måndag 12 maj 2014

Analys om filmen "Ett anständigt liv"

Hej allihopa idag tänkte jag skriva lite om sociala arvet och dess påverkan samhället och individerna.

Vad är egentligen ett socialt arv ?

Begreppet socialt arv är ett uttryck som beskriver hur människors beteende och personlighet kan gå i arv utan att vara ärftliga. Det används ofta när man försöker förklara varför människor som själva blivit utsatta som barn har större tendens att utsätta sina egna barn.

Vi har nu fått se en dokumentärfilm som heter ”Ett anständigt liv” som vi ska analysera och reflektera över. Denna filmen handlar om karaktärerna Kenta, Stoffe och deras vänner. Det utspelades år 1979 och berättar om karaktärerna som har hamnat utanför samhället av olika anledningar bland annat drog missbruk som påverkar deras liv. Det sociala arvet har alltså en stor påverkan på karaktärerna i filmen.

 

Kenta , Stoffe och deras vänner har haft en dålig socialiseringsprocess. Dom har sen dom var små haft föräldrar som hade problem med alkohol, droger och livet allmänt. Primär socialisation handlar om inlärning av sociala normer , värderingar och hur kulturen omkring är uppbyggd och fungerar . det börjar med familjen och sedan går vidare till olika grupper med tiden man växer. Till exempel från familjen går barnet i socialt samspel med lekkamrater och senare skolkamrater osv. Kenta, Stoffe och vännerna har det väldigt tufft när dom går igenom de socialiseringsprocessen . Dom har inga bra relationer till föräldrarna, föräldrarna är mer upptagna med droger och allt annat och därför får barnet ingen fokus på sig, dom bara växer och går i sina föräldrars fotspår och tar till sig kulturen omkring. Sekundär socialisation är den socialisation som sker i förskola, fritidshem och skolorna. Det innebär att individen tillägnar sig och övar in speciella färdigheter så att han fungerar i samhällets allmänna normer och målsättningar. Kenta, Stoffe och vännerna som har vuxit upp bland drog beroende människor ( föräldrar) så hade dem svårt att få hjälp då de redan har vuxit upp i föräldrarnas spår och hamnat i grupper där allting handlar om droger pengar alkohol osv. Skolan är en del utav individens sociala utveckling och för att klara sig senare i livet behöv mer än bara skolan. Som till exempel föräldrar som bryr sig och som barnet kan se som förebild i livet, rätta vänner och rätta grupper är viktiga. Det finns däremot socialisationsagenter som kan bidra till individens socialisation och gör att den hittar sin roll i samhället. I filmen var karaktärerna inne i stan och gjorde affärer med droger. De va många påverkade som hängde runt och sov vid trappuppgångarna nära tåget. Politikerna såg det men valde att blicka för. Skulle dom fått mer uppmärksamhet och hjälp utav samhället så skulle dom kanske klarat sig, i alla fall vissa.

 

i Maslows behovstrappa hamnar karaktärerna i filmen på botten. Dom får mat vatten luft för att leva men ingen trygghet då det känns som att dom är överlämnade helt ensam med sina drog problem. De har dåliga gemenskap vad det gäller vänner och kärlek. Dom är i grupper som består av beroende människor som gör så att man på något sätt känner sig tillhörighet till eftersom dom är de ända man har gemenskapa saker i livet. Vissa vill bli av med allt problem i livet men de har dålig självkänsla och makt över sig själva. Dom behöver hjälp för att klara sig. Därför kan de inte bli de bästa av sig själva och allt man kan vara.

 

Kenta, Stoffe och vännerna tillhör underklassen, alltså i klassen där folk har lägst ekonomi och social status. Hemlösa och utslagna tillhör i underklassen. Kultursmässigt tillhör dom subkulturen vilket är ett begrepp som används för delkulturer som ställer sig i utkanten av samhället. Till exempel kriminella gäng, religiösa sekter eller politiska grupper med extrema åsikter. Jag tycker så på grund av deras levnadssätt och hur de har hamnat i samhället beror på deras socialiseringsprocess och sociala arv. Deras levnadssätt ser inte positivt ut. Allting går ut på att sälja och köpa droger för att sedan använda dom. Det är deras vardagliga mål kan man säga. Dom beter sig allmänt lite stökiga och våldsamma ibland då det kan bero på droger dom tar. Vissa inser att det är ett problem i livet som de håller på med och vill bli av med det men kan inte göra så mycket åt saken. Att de inte kan göra mycket åt saken beror på deras livsmiljöer och livsvillkor. Deras miljö består av vänner som har samma problem (droger) och kriminalitet . Dom tjuvar, köper, säljer droger och med hjälp av flickvännen som säljer sig själv samlar ihop pengar som räcker till att köpa droger. Deras livsvillkor är svåra, dom har bland annat svårt med ekonomi. Dom gör bort all pengar och lägger all tid på droger. Socialt kommer dom inte i kommunikation med andra än sina vänner som också är beroende och håller på med samma grejer. Dom träffas oftast i stan och hänger i hop hela dagarna och försöker göra affärer. Eftersom drog missbruk har förekommit väldigt mycket i deras liv speciellt i deras familjer när dom var små har dom tagit till sig den kulturen omkring. Fysiskt mår dom inte bra, dom använder droger och har dåliga matvanor och dessutom använder alkohol och tobak. Dom har helt enkelt ingen ordentligt och hälsosamt rutiner i livet. Detta bidrar till att dom mår dåligt fysiskt och ser äldre ut än vad dom egentligen är.

 

Som hjälp till mitt arbete har jag har använt wikipedia, sett filmen ”Ett anständigt liv” och mina anteckningar från lektionerna. Jag hade väldigt mycket nytta av filmen men fick även stöd från wikipedia då det var vissa begrepp som jag ville fördjupa mig i.

Här är en del av filmen där Kenta får reda på att Stoffe dör. Man får även höra Stoffe berätta sitt liv när han var 17 år. Han berättar bland annat hur han hade det och hur föräldrarna var..

torsdag 20 februari 2014

Maslows behovstrappa

Jag har valt i min behvostrappa fysiologi först eftersom våra behov som till exempel mat, vatten och luft är ett måste.
Trygghet i andra plats eftersom jag tycker att man måste vara trygg i sig själv och ett stabilt personlighet och mentalitet.
Ovan på har jag valt självkänsla som är jätte viktigt för nästa steg eftersom man kommer behöva både makt och uppskattning för att skaffa sig bra vänner och relationer med rätta personer.
Den fjärde är gemenskap alltså kärlek och vänner. Man behöver rätta vänner, kärlek och kontakter för att bli allt man kan vara.
Till sist kommer självförverkligande och det är när man kan välja sin egen väg och ta beslut själv.
I Maslows behovstrappa kommer gemenskap före än självkänsla och han har en annan analys på det hela jämfört med mina åsikter.
Mer information om Maslows behovstrappa och hans analyser kan ni hitta på länken nedan.

http://lattattlara.com/psykologiska-perspektiv/humanistiskt-perspektiv/maslows-behovstrappa/

onsdag 19 februari 2014

stolthet och fördom


Idag tänkte jag skriva lite om en film som jag har sett i skolan. Filmen vi såg heter stolhet och fördom.
Filmen handlade om familjen Bennet. Det är 5 döttrar i familjen och det går ut på att dom ska giftas bort.
Huvudrollerna i filmen är prinsen Darcy och den näst äldsta dottern Elizabeth. Både gillar varandra men på grund av vissa omständigheter så kan dom inte bli tillsammans.
Männen skulle vara starka, stiliga och de skulle inte visa sina känslor så mycket. Kvinnorna förväntades vara fin klädda, bra på att dansa och känslosamma.
Kvinnorna skulle vara hemma och ta hand om barnet medan männen skulle ut, jobba och försörja familjen.
Skillnader då och nu är att förut skulle männen jobba och kvinnan vara hemma och ta hand om barnet och hemmet. Men nu för tiden är det båda kvinnor och män som jobbar.
Likheterna är att förut ansågs männen inte visa sina känslor så mycket och vara starka. Och det är nästan så det är nu överallt fortfarande.
Det finns andra faktorer också som påverkar personerna i filmen förutom genus. Det är fattigdomen. De fattiga vill gifta sig med de rika för att få ett bättre liv och även hjälpa sina familjer.
Titeln stolthet och fördom går att koppla till huvudkarakärerna. Prinsen Darcy visade inte sina känslor och var en hårdare typ av person eftersom han var prins och hade stolthet. Han kunde inte bete sig som vem som helst eftersom han var prins. Bennets näst äldsta dotter Elizabeth som lärde känna Darcy tyckte att han var elak och visste inte hur man uppförde sig bredvid eller tog hand om kvinnor. Och hon pratade förstås i förväg och dömde Darcy:s personlighet i förväg.
Den patriarkala ordningen beror på fattigdomen enligt mig. Och individens tankesätt delvis. Att man är fattig gör så att man vill gifta sig med de rika och det gör nästan att man blir beroende av det. Förutom det hade männen makten och kvinnorna ansågs bara vara hemma och ta hand om barnet.